21 november 2012

NS SVENSK SPETSIG


Svensk spets

I vårat hem använder vi NS svensk spets som matbestick. Det har vi gjort i några år nu. Dotran gillade inte dem först då de är ofantligt stora. Idag är det okej förutom då man vill äta kött och inte kan skära köttet med dess knivar. Svensk spets har funnits i var mans hem, många känner igen dem från barndomen. De har funnits länge men 1950-talet (tror jag) kom dem i nysilver och i rostfritt stål och då hade alla råd att ha "finbestick" i sina hem. De har inget värde utan jag tycker att de är otroligt fina och det känns lite extra att äta med dem än bestick t ex från Ikea.


Svensk spets finns i många olika utföranden. Allt från små saltskedar, teskedar, smörhund till stora matbestick. I lördags köpte jag en liten kniv på Röda Korset för 5 kronor. Hon som tog betalt berättade att detta var en ostkniv. Osthyveln har inte funnits så länge och innan den kom till så skar man osten i tunna skivor med kniv. Kul att få lite information om bestick man köper. Jag trodde det var en fruktkniv och hade tänkt att använda den till min leverpastej.


Utdrag från Antikvärlden:

Svensk Spetsig
Har tillverkats i flera varianter under 1800- och 1900-talen, och i nysilver och rostfritt stål.
Bestick av detta slag finns i många svenska hem. Modellen har även kallats Maria och Enkelrefflad.

Bestick i silver/nysilver kan vara mycket billigare att införskaffa en vanliga bestick i stål.



På Erikshjälpen i Hedemora fann jag väldigt mycket Svensk Spets på en hylla. Jag trodde att jag var i paradiset. Det fanns två olika storlekar på matbesticken. Den stora som jag har och en lite mindre. Det fanns även skedar och små sillgafflar. Jag höll mig och köpte inga bestick då jag har hela lådan full. Men visst känns det lite sorligt att de ligger där och inte blir använda. Tänk att besticken har många år på nacken och håller sig så fina ändå.

I morgon ska jag prova på att putsa dem på ett sätt som jag har aldrig har gjort förut. Jag fick ett tips för ett tag sedan i tidigare inlägg att lägga besticken på folie i diskhoa och hälla grovsalt och hett vatten. Måste provas. Spännande!

6 Söta Kvitter ☺:

Maj sa...

Tack för ditt inlägg om besticken. Jag har sådana som kommer från min mans hem men visste inget om namnet. Vet inte varför vi inte använder dem men till Jul brukar vi ta fram dessa. Eftersom de är väldigt långa så brukar jag också använda dem som "uppläggningsbestick"...tycker det är jättebra då att de är stora.
Ja, visst är det väl konstigt också med alla äldre mat/kaffeserviser mm som man väl ofta fick i bröllopsgåva och knappt vågade använda. Kostar otroligt lite jämfört med nya och är så charmiga. //M

~ INA ~ Inas☆House sa...

Ja det är väldigt långa och jag brukar också använda dem till uppläggning och om man ska pilla upp de sista gurk- eller rödbetsbitarna i burken. Jag är så glad över att de är billiga så att jag har råd att köpa såå fina bestick. Men affektionsvärdet är högt. :)

Elsa och Helena sa...

Jättefina bestick och roligt att använda även till vardags:) Kul att få reda på namnet också...önskar fin fortsättning på veckan...KRAM Helena

Anette-Ljusa drömmar på landet sa...

Hej Ina !

Jättetrevliga bestick !!! Känns genuina..jag får flashbacks till barndomen... och som du säger ngt annat än att äta med Ikea.
Tack för besöket inne hos mej förrut..skoj att du tittade in och så bra att jag fick möjligheten att hitta till din fina blogg !

Kram från Anette

~ INA ~ Inas☆House sa...

Tack Helena!
Visst är det lite skoj att få veta lite om dem och jag tycker att det är så kul att kunna använda dem dagligen.

Må så gott!
Kraam

~ INA ~ Inas☆House sa...

Hej Anette!
Tack själv, och du har en toppenfin blogg. :) Visst är besticken fina! jag stormtrivs med dem. Ikeabestick är fina, men det blir lite mer personligt när man finner något som inte "alla andra" har tycker jag. :)

Kram Ina